Sök efter tankar i jag som digital:

tisdag 27 november 2012

En hink latrin



Aftonbladet är en sådan inrättning som fungerar som samhällets dammsugare. Oavsett var inkompetenta snedvridna puckon dyker upp tycks de hamna i gallblåsan som är Aftonbladet.  Det är få organisationer som är lika moraliskt infantila som denna uppblåsta och självgoda tidning. Om man nu ska skända begreppet genom att kalla Aftonbladet för tidning. Kanske borde man känna sympati med slapptaskarna på Aftonbladets redaktion. Varje dag måste de gå runt med en känsla av att folk skrattar åt dem.
Ni känner väl igen situationen då man berättar om en nyhet varpå en annan frågar vad man hört den? Det räcker med att nämna Aftonbladet för att man tillsammans ska dela ett gott skratt.
Kanske är det just denna egenskap som hållit blaskan och dess redaktion vid liv. Men bör det egentligen vara så här? Är det inte att skicka dubbla budskap till våra unga skoltrötta elever när vi tillåter mytomaner utan grundskoleutbildning skriva tidningens artiklar?
Aftonbladet är som en hink latrin. Ingen vill ha med dem att göra men ingen tycks heller vilja ta rätt på dem. Aftonbladets ruttnande odör märks obönhörligen när man som läsare är det minsta insatt i ett ämne. Är man dock inte insatt riskerar man att bli utsatt. Utsatt för en vinkling och dimma som riskera att rendera i efterblivenhet med tillhörande anställning hos Sveriges överlägset sämsta tidning.  
Väl mött

onsdag 31 oktober 2012

Livlös på bussen



Jag har med anledning av den parkeringsbrist som råder vid min fältstudieplats den senaste veckan utforskat kollektivtrafikens plus och minus. Då den största fördelen med att åka buss redan nu är avhandlad kan vi påbörja beklagandet av kommunikationsmedlet. Frågan är dock om det största felet med att åka buss i Örebro kan tillskrivas just bussen. Det som bekymrar mig mest i min dagliga pendling är nämligen den livlöshet som kommer till uttryck i mina medpassagerares gråa och tyngda ansikten. Den fråga en oinvigd men observant individ med nödvändighet ställer sig är uppenbar…

Blir man sur och olycklig av att åka buss eller åker de som är sura och olyckliga alltid buss? 

Väl mött

onsdag 29 augusti 2012

Uppsalasyndromet


Vad är egentligen populism och mainstream, är det flugor kring en klick avföring? Svaret på frågan är förvisso självklar. Vi har fått höra vad vi borde söka och får bekräftelse i vårt instinktiva val av likasinnade. Men varför lyssnar vi då på historien om hur gräset alltid är grönare den andra sidan?  Varför blir vi slavar i systemet kring mytbildningen, av staden, filmen, rockgruppen eller religionen?

Vad finns det för okända öden som sakta men säkert försummas av vår rädsla att tänka själva? Vilka intryck begränsar vi oss till då vi uteslutande nyttjar Spotify och Apple? Vilka möjligheter och människor stöter vi aldrig på då vi alltid surrar kring den ”hetaste” korven?

Det vore felaktigt att på något sätt påstå att någons val är fel. Men har vi någon gång seriöst och kritiskt betraktat spillningen vi ljudligt proklamerar vara Sveriges bästa studentstad?

Kanske sprider metaforen om flugans fascination av avföring ett förklaringens ljus över varför termen ”fluga” beskriver något som temporärt är populärt bland lågt stående varelser. Det dröjer nämligen inte länge innan flugan på grund av sin mognad känner sig besviken på eftersmaken.

Väl mött

tisdag 28 augusti 2012

Allah – Killen som skarpt ogillar celluliter


Saknar du den nödvändiga motivationen i din bantning? Nu finns lösningen!
En man i Marocko har nämligen dömts till tre månaders fängelse för att ha ätit offentligt under den muslimska fastemånaden Ramadan. (http://www.svt.se/nyheter/varlden/domd-till-fangelse-for-att-ha-brutit-fastan) Är du en sådan som sporras av sådana motivationsfaktorer så tveka inte att besöka ett land som Marocko. Goda nyheter är också att om du trots ”piskan” misslyckas med din diet via fängelsematen erhåller ett kostnadsfritt lavemang.
  
Väl mött!

söndag 26 augusti 2012

Paradiset


Länge har folk sökt paradiset, en parkliknande grön miljö där människor går om kring nakna.  Till allas lycka har idag Dalarnas tidningar funnit denna plats. Det är Vattenparken vid Dammgatan i Borlänge.  http://www.dt.se/brottsplats/1.5028575-park-nara-kupolen-popular-bland-blottare

Väl mött

söndag 8 juli 2012

Hjälp! Min vän är efterbliven!


Sköna Leksand skänker mig ro och lugn. Det är blott radiotjänst påträngande falskhet som rubbar Siljans lugnande vind. Frågan som givetvis väcks är hur en icke smittad ska bemöta dessa förslavade slapptaskar. Jag försöker dock undvika att bli upprörd över den ytlighet och allmänna fördumning jag upplever vara på frammarsch. Att vi licensbetalare ska sitta och lyssna på diskussioner om onaniljud på P3 menar jag vara ett led i denna process. En som inte höll med mig här om dagen var dock en av mina vänner. Han menade att jag hade fel, han tyckte att P3 var en bra kanal. Hans motivering var att P3 bland annat hade den bästa ”morgonshowen” och att de numera också spelade mer av den musik som han gillande. Han försäkrade mig också om att jag var tråkig och att ”alla” andra gillande P3. På frågan kring varför diskussioner om onaniljud bör subventioneras av alla inklusive de äcklade (om än få) återfanns emellertid inget svar.
Jag försökte sedan förklara att det ”alla” gillar inte behöver subventioneras utan sänds av privata aktörer i alla fall. Med detta sagt hävdade han att det inte går att lyssna på de andra stationerna för att det är så mycket reklam. Jag frågande då honom om jag som inte vill lyssna på onaniljud ska betala för att han ska slippa reklam?
På denna fråga svarade han jakande, något som fick mig att inse att han tyvärr var efterbliven.